Hjälp dig själv

Personligt, psykisk ohälsa

Vi lever i en värld där vi oftast prioriterar allt annat än oss själva. Det första du ser när du vaknar är din mobil, det sista du ser innan du somnar är din telefon, din vän försöker prata om sina känslor men du låtsas lyssna för att bilden på Instagram är viktigare, din mamma ringer och frågar om ditt välmående men samtidigt tittar du ner på din telefon för allt annat är mera intressant. Hur långt ska det gå innan man ska uppskatta det som är framför oss? Måste det komma till den punkten där vi blir inbjudna till någons begravning? Ska vi stå där och ångra oss? Varför ha en massa ånger i livet när vi lever här och nu!? Just därför gillar jag inte att vara osams med människor, min förmåga att förlåta och gå vidare i livet är väldigt stor,jag försöker att leva ett liv med kärlek och harmoni, för i slutändan vill jag allas bästa. Men jag har lärt mig att älska mig själv, och att ta hand om mig själv, för min lycka ska inte ligga i någon annans händer, jag måste ha kontrollen över mitt egna liv, över mina egna känslor, jag måste ha kontrollen över de beslut som tas i mitt liv, sen händer det saker i livet, man tappar bort sig för att man har lagt sin lycka i någon annans händer, man tar fel beslut och sårar människor man älskar, men det är livets gång, ingen är perfekt, men vi alla kan sträva efter att bli bra medmänniskor, jag har upplevt mycket, sett mycket, gjort mycket, sårat människor jag älskar men även blivit sårad, jag har varit längst ner på denna jorden men även varit på toppen, jag har velat avsluta mitt liv men även velat leva på nytt, för det är så människor fungerar, det är okej att vara ostabil i sina känslor, det är ok att skrika rakt ut för att det ibland gör ont att andas, verkligheten kan göra så jävla ont, det är ok att gråta ut, hamna i trubbel, värst av allt så är det ok att förlora människor vi älskar, för allt det jag skriver om formar oss till dom vi är. Våra misstag for oss att vilja bli bättre, det får oss att ge andra människor en chans, det får oss att bli starkare. För vi som lever med psykisk ohälsa är inte svaga människor, vi är för starka. För vi klarar av dagen VARJE FUCKING DAG, Låt ingen människa trycka ner dig, inse ditt värde, för om inte du inser hur bra du är, hur vacker du är, om inte du inser att du förtjänar en plats på denna jorden så kommer ingen annan att göra det. Du måste ha självrespekt för att bli respekterad, du måste vara stark för att klara dig, inte för att det är fel på dig, men för att människor är vidriga, men är det så att du är svag så är det väldigt viktigt att omger dig kring människor som stärker dig. Det är svårt när allt går åt helvete, det är svårt att förlora människor vi älskar, det är svårt att sörja någon annans död, jag vet det, ingen har sagt att det blir bättre över en natt, men allt kan bara bli bättre, återigen är det du som har kontrollen över ditt egna liv, antingen står du på dina egna ben och kämpar, eller så lägger du dig ner och tycker synd om dig själv, för dagarna går framåt, det måste vi också göra. För tid är något vi aldrig kan köpa tillbaka. Lägg det på dig själv, läk i lugn och ro, du är älskad av många, men en sak är säker, du kommer aldrig känna dig älskad så länge du inte älskar dig själv. Skriver denna texten på grund av egna erfarenheter. Jag har känt mig levande död under störta delen av hela mitt liv, det är nu jag lever. Lev du också!

En gång mådde min mamma väldigt dåligt, Hon befann sig i en väldig dålig relation, hennes ex var inte så bra mot henne, det var jobbigt att se henne gråta, det var jobbigt att bevittna det jag såg, men till slut sa jag till henne att hon förtjänar det. Hon blev lite ställd, men jag sa ”Du accepterar det gång på gång mamma, det är inte synd om dig, jag känner att du börjar förlora dig själv, kärlek ska vara något fint, men ni gör det till något fult, antigen är du i en relation där du blir psykiskt misshandlad varje dag, eller så lämnar du det” Det var mitt svar, inget av ovanstående är enkelt, jag menar varför accepterar vissa människor att bli illa behandlade av någon de älskar ? Det är inte kärlek mina vänner, kärlek är något fint, det ni har är något ont. Låt ingen bryta ner er psykiskt. Ni är bättre än så.

Gillar

Kommentarer

S
S,
de e ju verkligen så som du säger, att man lite får ”skylla sig själv” om man år efter år gång på gång lever å står ut med de... förtjänar de kan man se de som med... ja känner dom som tänker och säger som du... jag är dock din mamma personen... å ja anser varken att ja förtjänat de eller får skylla mig själv... för ja är en annan typ av personlighet än när man kan se de sådär... när man känner va andra känner så går de inte för såna där människor spelar på just dom där känslorna som man inte kan styra över inte direkt iallafall de e både ett beteende mönster som kan ta allt från 1-20 år att ändra men de e även ett personlighets drag... som kanske aldrig ändras.... hos endel... förstår de du säger å de andra säger å ja har många många gånger sagt åhh va ja önskar ja kunde göra som du, de e ju de ja vill, tänker säger å försöker men de e alltid hjärtat (för andra människor OAVSETT vem de e, vän fiende ond eller god, de gäller ALLA när man e den här persobligheten )som i slutändan tar över 💕 ja har levt med den här personligheten i 37 år...
Adelfakih
Adelfakih,
Lycka är olika för oss alla. Vi kan väl hålla med om att vi vill vara lyckliga ? vad är nyckeln till det? Allt som tynger oss måste vi få bort, det är en jobbig prrocess, men det blir lättare med tidennouw.com/adelfakih
Nandy
Nandy,
Så klok du är och du har så rätt. Du får gärna göra gästinlägg hos mig ❤nouw.com/nandy
Adelfakih
Adelfakih,
Gärna❤️❤️nouw.com/adelfakih
Nandy
Nandy,
Kontakta mig på Nadira.Winbladh@gmail.com ❤nouw.com/nandy
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229

Liknande inlägg